Hopplöst att hitta rätt tema till bloggen.

Publicerat den av lilahmargaretha1 kommentar

Har alltid haft problem med att hitta rätt tema till min blogg. Vet inte om jag är lite gammal- modig men tycker om att titta på bloggar från bordsdatorn. Eftersom jag mest gillar rese/foto bloggar så vill jag se fotona som lite större, tycker inte man får ut allt av bilden när den är på telefonen. Att hitta ett tema som är gratis och som man gillar är hopplöst att hitta. Om man är nöjd med startsidan så är det nåt fel med nåt annat. Som sagt så skulle jag vilja ha större bilder men får fortsätta att söka efter den perfekta temat på bloggen.

Om jag själv börjar bli lite trött på all snö och köld (-16 inatt) så är våra hundar desto mera förtjusta. Dom älskar att rulla och busa i snödrivorna.

Ibland kan man träffa på nån kompis när man är ute och går på isen

Men mest blir Teté, Tilda och Minttu fotograferade här i närskogen, där vi rör oss dagligen. På isen är det extra bra med utrymme att springa runt på.

Vinterbilder

Publicerat den av lilahmargaretha2 kommentarer

Det har varit väldigt lugnt med bloggandet senaste åren men skall nu försöka skärpa mig och bli mera aktiv, om inte för annat så är bloggen en väldigt bra dagbok med bilder. Fortsätter där jag lämnade sist, riktigt vintriga bilder för snö och kyla har vi gott om ännu fast mars närmar sig sitt slut.

Det har varit många fina ”frostiga dagar” som gör landskapet väldigt vackert.

Det har inte blivit många besök till Fäboda i vinter men några bilder har det blivit. Dessa blev tagna en grå dag i januari.

Nu får vi hoppas att vintern börjar ge med sig och att våren infinner sig med allt det innebär.

När vintern är som bäst

Publicerat den av lilahmargarethaLämna en kommentar

Nu har vi äntligen fått njuta av en alldeles underbar vinter. Efter en riktigt grå och tråkig höst, som helt tog död på min inspiration att fotografera, så har jag lite börjat bära med sig kameran när vi är ute med hundarna. Tyvärr så ser inte Corona viruset ut att ge med sig ännu så det blir mest fotat här runt hemknutarna. Hoppas vi snart får återgå till normalt liv och slipper lite ut och resa. Tills dess så får man försöka hitta ställen här i närheten och vänta på att våren kommer så småningom.

Att bo så här nära naturen är verkligen härligt. Några hundra meter från vårt hus så slipper vi ut på isen. Vi och hundarna är lika förtjusta att vandra på isen, hundarna får springa lösa vilket dom såklart gillar jättemycket. Nu har det ju snöat jättemycket så det är mycket snö på isen och ganska tungt att plumsa på där, men när snöskotrarna har kört där då är det perfekt att följa deras spår

Många här har börjat tröttna på snöandet och att skutta snö men jag gillar vädret. Tyvärr så har dom lovat plusgrader senare i veckan så då blir det halt och skröpligt nåt, som jag verkligen inte gillar

Jan Karlsgården

Publicerat den av lilahmargaretha2 kommentarer

Resandet har legat lågt i år p.g.a coronan men Åland besökte vi som alltid även denna sommar. Jag och min syster Joanna sökte som vanligt utfärder där det finns något intressant att fotografera. Kastellholmsslott är ju ett välbesökt ställe och invid slottet finns Jan Karlsgården. Friluftsmusèet, som beskriver en typisk bondgård från andra hälften av 1800 talet, är en samling gamla hus från 1700 och 1800 talet som flyttats till gården från olika platser på Åland.

Här fanns många härliga byggnader och väderkvarnar har jag alltid varit extra förtjust i.

Vi hade tur med vädret vilket också medförde att platsen var full med turister. Det kan ibland bli en lång väntan på att få en bild när det alltid dyker upp en flock människor framför objektet man skall fotografera.

Båthuset blev jag också förtjust i.

Det fanns också mycket intressant att se inne i husen. Tänk vad annorlunda livet var på den tiden.

Om ni nångång besöker Åland så tycker jag Jan Karlsgården absolut är ett ställe värt att besöka.

Mosavattnet

Publicerat den av lilahmargaretha2 kommentarer

Som sagt så skulle jag återkomma med bilder från Mosavattnet tagna dagstid. Det är verkligen en plats värt att besöka. Här kan man fiska, hyra roddbåt och det finns flera grillplatser så här trivs både unga och gamla.

När vi var där första gången så kom det plötsligt en häftig regnskur helt ovarnat. Vi passade då på att grilla korv och mannen som sköter om stället bjöd på rökt lax. Skuren höll inte i länge så vi fick mera tid att fylla våra minneskort.

Kanske man borde besöka Mosavattnet ännu en gång innan höstens regn och rusk infinner sig.

Mosavattnet i morgondimma

Publicerat den av lilahmargaretha6 kommentarer

Sedan jag gick med i fotoklubben så har jag fått se mycket fina foton av de andra medlemmarna. En av favoriterna är Margaretas bilder från Mosavattnet i Purmo. Hennes bilder från soluppgången med morgondimma är så fina. Så en tidig juli morgon fick jag följa med henne och jag behövde inte bli besviken. Vilken otroligt vackert ställe!

Mosavattnet är en mycket vacker ödemarksjö, Purmo fiskelag planterar ut varje sommar ca. 1000kg regnbågsforell, så stället är populärt bland sportfiskare. Det förekommer ganska ofta morgondimma och det tycker ju vi fotonördar om, särskilt jag älskar bilder tagna i dimma.

Vi var 3 damer som hade sökt oss ut till Mosavattnet denna morgon, och vi hyrde varsin eka som vi rodde ut med. Vi fick uppleva en färgförvandling denna morgon från grå dimma som övergick till blått och småningom, när solen började söka sig upp, till orange. Otroligt vackert!

Att få uppleva något så här vackert gjorde det nog värt att stiga upp 3 tiden på morgonen.

Man började bli lite frusen och hungrig så vi rodde tillbaka till land där det fanns en grillplats, det var verkligen på plats med kakao och grillad korv.

Efter matstunden blev det bråttom att ta lite mera bilder för dimman höll på att försvinna.

Mosavattnet är även vackert utan dimma, så det blir nog ett inlägg om det också.

Pauanne, vilket härligt ställe

Publicerat den av lilahmargaretha4 kommentarer

Eftersom vi ganska ofta åker till Kaustby så frågade jag mina fotovänner om dom vet av nåt roligt ställe att fota där. Ica gav mig tipset att åka till Pauanne. Jag frågade min svärfar och man om dom kände till stället och visst gjorde dom det. Dom hade dock inte varit där på länge. Stället är strax utanför centrum, uppe på en kulle. Så på vägen hem åkte vi dit och jag blev störtförtjust i platsen!

Här är bilder av huvudbyggnaden som vi gick runt. Byggandet av Pauanne börjades 1983 av Tapani Hietalahti. Stället skulle bli ett kulturcentrum för ”folkbotare”. Kaustby har en lång tradition av folkbotare, med traditionella behandlingar avses folkmedicinskunskaper som baserar sig på muntlig tradition och en lång erfarenhet och som överförts från generation till generation. Tyvärr så blev platsen tvångsauktionerat p.g.a skulder 1992 och stället har förfallit.

Denhär byggnaden, som varit smedverkstad, blev en av mina favoriter. Mossan som växte på taket (faktiskt så växte det t.o.m träd där också) såg för härligt ut. Byggnaderna har fått inspiration från Kalevala (Finlands nationalepos) och är byggda av sten och trä.

Denhär fina bastubyggnaden totalförstördes av en brand 2010, som orsakades av ett kraftigt åskväder.

Den här byggnaden låg lägre nerför kullen, vet inte dess syfte men en riktigt ”gullig” byggnad den också.

Läste nånstans att dom har startat en arbetsgrupp som skall försöka fixa upp stället och ha nån teaterhändelse i samband med Kaustby Folk Musik Festival. Kaustby är känd för sin folkmusik . Spelmanstraditionen i trakten har gått från generation till generation, och tidigare främst förts vidare ur minnet inom familjer och släkter. I trakten finns det flera kända spelmannasläkter med spelmän i flera generationer ända ned till dagens barn. Höjdpunkten i Kaustbyåret är Kaustby folkmusikfestival i juli. Festivalen grundades 1968. Den är Finlands största folkmusikevenemang och ett av de mest betydande i Europa. I år är festivalen annulerad p.g.a corona.

Detta ställe blev en mycket positiv överraskning för mig och tror nog att jag kommer att besöka den fler gånger.

Macrofotografering

Publicerat den av lilahmargaretha4 kommentarer

Fastän jag mest gillar att fotografera djur så har jag alltid gillat fina macrobilder av blommor och svampar. Så i fjol somras köpte jag mig ett macro-objektiv. Nu när blommorna börjar komma fram så är det roligt att testa objektivet. Lite värme har vi fått hit men inte någon sommarvärme ännu, så på vår gård finns det mest bara maskrosor för tillfället. Än så länge blir det Skolparken eller Aspegrens trädgård som gäller om man vill fotografera växter.

Vi får hoppas på en fin sommar i år, soligt och lagom med värme.

När naturen och djurlivet vaknar till liv

Publicerat den av lilahmargaretha1 kommentar

Det är nu bråda tider för en fågelälskare. Jag är ute i naturen så mycket som möjligt, helst i skogar eller nära vatten om det skulle råka dyka upp någon fågel att fotografera. Det har först nu, sen ett par veckor, börjat komma flyttfåglar hit. Jag är ute och fotograferar så mycket som möjligt och det gör att tiden inte räcker till för att redigera fotona. Vilket innebär att jag har ”några” hundra oredigerade foton liggande på hårdskivan. Det här inlägget handlar inte om fåglar men en liten förklaring till varför jag inte får nåt gjort på datorn.

Fäboda

Igår åkte jag till Fäboda nåt som jag inte gjort på länge. Så här i corona tider är det så fullt av människor där, så vi har sökt oss nån annanstans. Jag hade alldeles glömt hur vackert där är. Åkte ganska tidigt på morgonen så det var inte så mycket folk ännu. Här några bilder från morgonens fotoutfärd.

Älskar den fina tallskogen och ljudet från havet som ligger strax intill.

P.g.a sina många stigar är Fäboda ett väldigt populärt för motionärer, crosscyklister o.s.v

När jag kom tillbaka mot stranden nära parkeringen, hade en dimma kommit in från havet. Dimman försvann dock lika snabbt som den kom. En härlig morgon fick jag iallafall njuta av och tänk att jag kom hem utan en enda fågelbild!

Vår fina närskog

Publicerat den av lilahmargaretha7 kommentarer

Jag tycker ju om att röra mig ute i naturen och vi har turen att bo strax bredvid ett litet skogsområde som jag är mycket förtjust i. Där får hundarna springa fritt och snusa, och ibland får de upp dofter som de följer och tyvärr hittar dom ibland ”hopar” som dom rullar sig i och det är inte så kul för husse och matte. Skogen är i mitt tycke jättefin, jag älskar dom gamla träden som har fallit och fått ett täcke av mossa på sig. Här är lite smakprov på skogen.

På morgnarna är det härligt att gå här och höra på fågelsången. Hackspetten trivs här liksom många andra småfåglar, förra veckan dök koltrasten upp och den är en av mina favoriter.

När vi promenerar här så blir man alltid på gott humör och känner att man har det bra i livet.

Tyvärr så är det ju inte alltid perfekt att gå här. I fredags tänkte jag att oj va fint det är nu förrän myggen och fästingarna dyker upp. Fick inte njuta länge för under helgen har hundarna haft typ 10 fästingar på sig. Tyvärr verkar det som om dom ökar i mängd varje år. Förr hade jag sån obehag för dem när jag var och hälsade på föräldrarna på Åland, där dom fanns i massor redan för många år sen, nu har man blivit så van med dem så man blir bara arg när man ser dem.

Stubbar o stenar täckta med mossa finns det gott om här.

Ja det blev ju en hel del bilder, men när man gillar ett ställe blir det tagit lite extra många bilder. På hösten när svamparna dyker upp, är en annat favoritperiod i denna lilla skog, då blir det många foton tagna igen från detta ställe.

Riisitunturi i vackra Kuusamo

Publicerat den av lilahmargaretha4 kommentarer

Det är dags att avsluta resan till Kuusamo med bilder från det fina Riisitunturi. Man har ju sett tusentals vackra bilder därifrån och vi ville ju också dit och fotografera.Vi hoppades på att dom tunga molnen skulle skingra på sig så vi skulle få se en vacker solnedgång men den önskan uppfylldes inte. Det var nära att solen visade sig men den skymtade bara fram några sekunder genom molnen. Det var otroligt hur färgerna på himlen ändrades helatiden när vi var där.

Det var några minuter emellanåt som färgerna blev något alldeles extra. Den blå timmen blev till rosa.

Mörkret började komma så vi började gå nedåt och tog dom sista bilderna från denna vackra plats.

Resan blev riktigt lyckad. Vi var ett bra gäng, vi fick se örnarna och andra fina fåglar. Vi fick också se en otroligt vacker natur med mycket snö som vi inte har fått något av hit ner i år.

Vi besökte också Myllykoski, därifrån kommer min sista bild från denna resa. Det blev inte många bilder därifrån, för att stå med stativ på en smal hängbro kändes inte riktigt bra.

I höst blir det till att besöka Kuusamo igen, då Jakobstads fotoklubb ordnar en resa dit. Då borde ruskan ha infunnit sig så då är det helt andra färger gäller.

Småfåglarna i Kuusamo

Publicerat den av lilahmargaretha4 kommentarer

Som jag sa så skulle jag återkomma med bilder av småfåglarna som höll oss sällskap i väntan på örnarna. Som den fågelälskare jag är så gick kameran verkligen varm när dom njöt av maten som vår värd hade lagt ut åt dem.

Lavskrikan

Lavskrikan var mest på alerten. En riktigt rolig fågel som det är roligt att följa. Den kan komma och ta mat från handen men eftersom vi var i ett gömsle så var det inte aktuellt denna gång.

En fågel som jag tycker är otroligt vacker är gråspetten. Har sett folk här i trakten som har haft fina bilder på den men hade aldrig själv sett den. Gissa om jag var nöjd när den dök upp.

  • Gråspett
  • Gråspett

Hackspetten dök också upp. Den visade sig dock inte länge, den åt snabbt och så syntes den inte till mera efter det.

Större hackspett

Spillkråkan ville också ha sin del av ”fågelgodiset” En väldigt ståtlig fågel den också fastän dess ljud inte är lika stilig som själva fågeln.

Spillkråka

En vars ljud inte heller är så vackert är nötskrikan, men tycker att själva fågeln är riktigt fin. Ögonen är stora och blåa, verkar att vara väldigt nyfiken. Den finns också här i våra skogar och den brukar följa efter oss när vi är ute och går med hundarna.

Nötskrika

Den inte så ovanliga talgoxen såg vi också.

Talgoxe

Och sist men aldra minst så dök också talltitan upp, tror det är första gången som jag ser den.

Talltita

Nu så har det blivit väldigt mycket fåglar på sista tiden så nu blir det nog att lämna långa objektivet hemma och fotografera den uppvaknande naturen istället.