Eftersom jag var i H:fors o bara i början av min semester, så bestämde jag mig för att åka tillbaka till Åland några dagar. Mina tidigare årliga visiter har jag nästan bara tillbringat hos mina föräldrar, men nu när båda (tyvärr) nyligen gått bort så vill jag utforska den vackra ön lite mera. På lördagen när jag kom dit åkte vi till Degersand där det fanns en alldeles underbar strand.

 

Det var en väldigt vacker solnedgång när jag anlände till Långnäs.

 

 

Efter en underbar dag på stranden så begav jag mig ut på ”rådjursjakt”. Till min glädje så lyckades jag fånga några på bild. Dom var ganska långt bort o med händer som darrade av upphetsning så blev bilderna inte de skarpaste men huvudsaken att jag fick se dem.

 

 

 

 

 

Jag följde annars efter paret o tänkte att jag skulle få några fina o  bilder på närmare håll. Dom hoppade in i skogen o jag smög mig lite närmare. Tydligen så var hanen inte så imponerad av mitt försök att få en toppenbild på närahåll, för det började höras sånt oljud från skogen så jag kom ganska snabbt fram till att dessa toppenbilder tar jag nån annangång istället. Med darrande knän gick jag nytt världsrekord i gång dom första 50 metrarna. Kunde aldrig tro att dessa vackra djur får ett sånt hemskt läte ur sig, pust.

 

 

När jag sen kom tillbaka till syrrans hus så står denhär o väntar på mig. Nu har jag igen ett jätte tillfälle att få en superbild, för rådjuret står bara o stirrar på mig, o har inte brått nånstans. Står just o zoomar o försöker vara säker på handen, så kommer ju förstås en åländsk fartdåre som säkert kör i 100….ja ni kan ju gissa att det bara prasslade i buskarna så var rådjuret försvunnet o jag fick nästan slänga mig i diket för att inte bli påkörd.